fannypeersson

Alltså hjärtat, jag vet inte hur jag ska förklara hur oerhört mycket du betyder för mig. Först vill jag börja med att säga förlåt, förlåt för att jag har tvekat på dig. Förlåt för att jag pratade bakom din rygg om det där med honom, jag är glad att du fick reda på det och att du accepterade det. Jag vet inte varför jag var osäker på dig, om det var för att jag är så förvirrad i den här situationen och ser alla tjejer som ett hot, jag vet inte men jag vet att jag gjorde fel.

     Du förtjänar så jävla mycket bättre kompisar än vad jag är men jag är så glad över att få ha dig som min bästavän. Du är den av mina kompisar som jag har känt längst, skrattat mest tillsammans med och en av de som får mig att kämpa vidare när allting är som svårast. Du vet saker om mig som ingen annan har fått veta, du är den som jag berättar om saker först till och du finns alltid där med en stödjande hand och gör allt för att få mig på humör igen. Jag önskar att jag kunde göra desamma för dig, jag vill att du ska veta att jag kommer att finnas här för dig hela tiden, ring mig eller skicka ett sms om du behöver. Du kan komma hem till mig mitt i natten om du så behöver, jag kommer att finnas här för dig med en hjälpande hand.

 

Vi har så många minnen ihop, både bra och dåliga. Teorilektionerna är en sak som jag aldrig kommer att glömma, vet att jag har dragit upp det här så många gånger men blir lika lycklig varje gång jag tänker på dom. Vi skrattade hela tiden och Kabina fick damp varje gång. "Ut och spring!" Du går ut och springer och jag stannar kvar, haha *så lat*. Alla kvällar vi var hemma hos dig och sjöng högt åt Amanda Jenssen klockan 1 på natten och din pappa inte blev så glad, när vi ringde radion istället för att hamna hos Amanda haha. Sedan Kramfors Gatu, vi tvingade i oss öl bara för att bli påverkade. Tanterna i tältet som sa att vi inte borde sitta där för att folk lämnade deras drycker också lämnade dem själv kvar typ halva flaskor. Det finns så mycket saker som vi har provat tillsammans och jag är så jävla glad att jag har haft dig vid min sida i 11 år. Visst har vi haft våra bråk som alla andra men vi har alltid lyckas reda ut dom och jag vill inte bråka med dig igen, inte en gång till!

 

Jag vet inte hur jag ska förklara hur tacksam jag är över att du finns här för mig just nu, jag kanske skriver mycket om saker som du inte kan svara på men du försöker finnas där ändå och det är allt som behövs. Du är en äkta vän som jag tycker att alla borde förtjäna att ha men du är min!

 

Förlåt mig om jag sviker dig, om jag gör dig orolig i den här situationen men det kommer att gå över och det kommer att bli bra det lovar jag dig. Ska inte låta det gå för långt bara så långt det behövs. Jag önskar att jag slapp göra dig orolig vid mina sådana här tider, det här är inte första gången. Jag kan inte tänka mig hur du reagerade på min arm förut, om det hade varit du hade jag varit hel förstörd. Jag lovar dig därför att kämpa, kommer inte att ge upp, vi lever bara en gång.

 

Vill aldrig förlora dig hunn, tack för att du finns!<3